STORA FLYSTA BY
Villasamhället Flysta växte fram efter förra sekelskiftet, på markerna runt den gamla byn Stora Flysta i Spånga socken.
Redan år 1910 köpte min farfarsfar Johan Pettersson mellandelen av ”Flysta Gård” med sin gamla parstuga, byggd runt sekelskiftet 1700 till 1800. I slutet av 1960-talet köpte jag tomten, med den för all del hyfsat moderniserade stugan. Stommen var dock för länge sedan uppäten av husbock.
Inför rivningen ett par år senare blev naturligtvis Stadsmuseet inkopplat. De skrev ett fylligt utlåtande som avslutades med en from önskan om bevarande, parad med förståelse för våra rivningsmotiv. Vi hade inget val. Den gamla parstugan var slut.
Utlåtandet och tre bifogade gamla kartdelar hade dock väckt min nyfikenhet. Som pensionär har jag fått tillfälle att stilla den – och möjlighet att på detta sätt kanske intressera andra, inte minst Flystabor, för ortens historia. Gräv där du står, heter det ju.
Jag har sammanställt en del intressanta fakta om tiden före 1900. Framväxten av själva villasamhället Flysta och dess korta tid som municipalsamhälle får någon annan gärna göra en hemsida om. Däremot delar jag på slutet gärna med mig lite om själva Flysta Gård under 1900-talet, plus några minnen från barndomens Flysta. Du kanske kommer att känna igen dig?
Åke Svalfors berättelse, ca 2010-2015.
Källor
Bortsett från visst eget material från 1900-talet, kommer merparten av materialet från kända skrifter om Spånga och därmed Flysta. De rekommenderas naturligtvis till läsning i sin helhet. Parenteserna nedan återfinns efter direkta citat ur motsvarande skrifter.
- ”Norra Spånga, Bebyggelse och samhälle under järnåldern” (NS), förf. Anita Biuw, Stockholmsmonografier vol 76 (1992) utgiven av Stockholms stad.
- ”Spånga sockens historia” (SSH), Almqvist & Wiksell (1966) utgiven av Stockholms kommun.
- ”Spånga och Järfälla sockenstämmoprotokoll med flera Handlingar” (SP) utgavs 1982 av Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille som här samlat en beundransvärd tolkning av mängder med gamla kyrkliga handlingar.
Gammalt kulturområde väster om Stockholm
Flysta ingår i stadsdelsområdet Spånga-Tensta i Stockholm. Geografiskt tillhör Flysta kommunområdet Västerort, den del av Stockholm som ligger väst och nordväst om Innerstaden.
Flysta i geografin
För att komma till Flysta från Stockholms innerstad tar man sig snabbt med tunnelbanan över Tranebergsbron mot Bromma, därefter vidare med buss 117 på Spångavägen från Brommaplan. Så enkelt har det inte alltid varit! Ulvsundasjön och Bällstaviken, liksom dess förlängning Spångaån är rester av det system av havsvikar som 2000 f. Kr. hade sina stränder 20 m högre upp i terrängen.
Trots landhöjningen gick strandlinjen vid medeltidens början (år 1000 e. Kr.) fortfarande 5 meter högre än i dag. Vattnet har alltså alltid legat i vägen, utom på vintern förstås – eller om man kom med båt, som vikingarna. Annars fick man ta sig med häst över Solna mot nordväst till Spånga, vars kyrka började byggas på 1100-talet. Därifrån fick man sedan ta av söderut, mot sockengårdarna Nälsta, Flysta, Sundby, Grydby (Gribby) och även mot den otillgängliga Bromma socken.
Flysta är alltså under medeltiden bara ett avlägset område i den södra delen av Spånga socken. I öster låg Brommalandet. Från dess stränder kunde man ju se in mot staden och långsamt både ro och segla dit. Men, i mitten av 1600-talet, lyckades man slå en första bro över Bällstaviken. Den ska ha legat ungefär mellan Sundby och Solvalla, med vägkrog och allt. Härmed blev den mer och mer viktiga vägen ut till Drottningholm kortare.
Men redan i slutet av 1600-talet hade man byggt den första ”Bällsta bro”. Nästa bro blev Gustav III:s flottbro till Traneberg år 1787, med fortsättning mot Nockeby i Gustav III:s väg och anslutning till Bromma kyrka. Flysta låg inte längre avsides i södra Spånga, snarare i framkanten mot Bromma och därmed Stockholm!
Lite vid sidan om dessa förändringar låg de två gårdarna Lilla och Stora Flysta i stilla ro. Lilla Flysta låg österut, i sluttningen mot ån, mitt för nuvarande Eneby. Där finns bara rester av grunder. Byn Stora Flysta fyllde efter hand stora delar av nuvarande kvarteret Gården, på nordöstra sidan av Spångavägen och begränsad av Rullstens-, Löv- och Byvägarna. Här står ett av 1700-talshusen fortfarande kvar!
Flysta i tiden
På Flystaberget, ett par meter under den västra inflygningsleden mot Bromma, finns visserligen ett gammalt röse som antas vara från bronsåldern. På den tiden tros strandlinjen ha gått vid Byvägen! Men själva Flystanamnet kan härledas först till 1300-talet.
Från början av 1600-talet hittar vi namnet Flysta i många av Spångas sockenstämmoprotokoll. Den äldsta kartan är från 1636. Den visar ett hus som är omgivet av gärdesgårdar. Där bodde Görans släkt. Dem kan vi följa i sockenprotokollen eftersom de var kyrkvärdar.
På kartor från 1794 och 1815 syns den gamla vägen som går från Spånga by och kyrka fram till byn Stora Flysta. Byn hade ägor mot Nälsta i väster, Sundby i norr och Bromma i öster. På den gamla stenbron över ån, som fortfarande avvattnar Vinsta och Nälsta, fortsatte vägen en bit söderut. Sedan fick man ta man till vänster mot Beckomberga gård eller till höger mot Nälsta/Vällingby.
Samhället Flysta tillkom, liksom Solhem, Bromsten och Duvbo, runt sekelskiftet. År 1905 började styckningen till villatomter och 1915 bildades Flysta Municipalsamhälle. Dess historia tog slut nyåret 1949 i och med att Spånga kommun (utom Duvbo och Råsta) inkorporerades med Stockholms stad.
”Flysta – gammalt kulturområde i västra Stockholm”
Åke Svalfors
Spånga Fornminnes- och Hembygdsgilles skriftserie, 2017
Redigering Henry Aspeqvist och Björn Thörnqvist
För den som är intresserad finns skriften om Flysta att köpa av Spånga Hembygdsgille, eller att ladda ner via deras webbsida.
Lenas kommentar 2023:
Åke var i många år medlem av Spånga Fornminnes- och hembygdsgille. Några år efter att han hade efterforskat, skrivit och publicerat sina ursprungliga webbsidor om Flysta och dess historia fick han den stora glädjen att se sina texter, i bearbetat skick, ges ut i tryckt form i Spånga-gillets skriftserie år 2017. Som barn till Åke vet vi att han tog detta på stort allvar och var stolt över att ha fått bidra.