Stora Flysta by – En Stockholmsförort från forntid till nutid

STORA FLYSTA BY

Flysta under medeltiden

Förste antikvarie Henrik Ahnlund gör i SSH ett rekonstruktionsförsök av Spånga sockens utseende under medeltiden (ca 1250, Birger Jarls tid!). Han har därvid utgått från äldre kartmaterial, i vissa fall kompletterat med studier på platsen, och Gustav Vasas jordeböcker.

Dagens vattendrag visas med ljusgrå ytor för sjöar och heldragna streck för åar. Vet du att det går en delvis underjordisk å från Lunda genom hela Spånga Centrum och bort mot Bromsten! Fortfarande på 1950-talet medförde den då öppna ån årliga översvämningar här.

Vid 1250 torde vattennivån ha legat 5 meter högre vilket visas med mörkgrå ytor. Till Spånga fick man då ta ”gamla E18” över Solna. Bromma kyrka ligger i söder, med vägar mot Mälaren, Lillsjön och Judarn. Ännu finns ingen broförbindelse från Brommalandet till det som skulle bli Stockholm.

”I huvudsak synes bebyggelsen ha varit färdigbildad vid 1200-talets mitt. Torpen kan emellertid ha uppkommit först under medeltidens lopp.” (SSH)

Fyllda hus är s.k. ledungshemman medan ofyllda är torp. Nästan alla namn är fortfarande i bruk! Flysta är på kartan markerat som ett ledungshemman, Nälsta och Sundby har vardera tre. Sundby har fått sitt namn av det gråtonade sund vars dybotten än i dag ställer till problem för villorna utmed Gamla Bromstensvägen.

Första skriftliga noteringarna

I norr låg ett hemman, som skulle komma att ge namn åt Gribbyvägen, och i nordost låg Sundbys vidsträckta ägor. Ett örtugland jord i ”Sunby” figurerar i en källa från 1312 där en affärstransaktion mellan Klara kloster och en borgare i Stockholm, Johannes Gasebog, omtalas. Brumasten (Bromsten) finns nämnt redan 1299. Läs mera om Gribby och Sundby i ”Spångabygden”.

I öster och söder mötte Bromma socken med Beckomberga, Råcksta och Bällsta. Nälsta ägor mötte i väster. Två öresland där omtalas 1354 såsom tillhörande kyrkoherden i Spånga, herr Nils. Kyrkan ägde ju mycket marker på den tiden. ”En uppgift från 1344 tyder på att Uppsala domkyrka ägt tre öresland i Flysta by.” (SSH) 

Enligt ortnamnsregistret finns bonden Gunnar ”in flyastum” omtalad redan år 1375. Han skulle alltså ha bott i vårt nuvarande Flysta. ”Förleden i orden kan vara en motsvarighet till det fornsvenska namnet Fly. Det är också möjligt att fly, gungfly, sumpmark kan ingå i ordet.” (SSH)  Markerna var ju mycket vattenrika och ån från Nälsta kunde svämma över ännu in på 1950-talet, till glädje för oss flystabarn! 

I samma register noteras dock att förleden tidvis varit Fli, som i Joniss i Fliistom (1418) och Erich i Flistade (1492). Likaså finns en anteckning från så sent som 1872 om ”Flistads ugnsmur”. 

Gränsen mot Bromma socken

Gränsen Bromma/Spånga har varit flytande ända in på 1400-talet. ”Genom arv och andra släktförbindelser kom gårdar och delar därav att ofta vandra mellan Bromma- och Spångabor.” säger SSH, som också hävdar att det mycket väl kan ”tänkas att Bromma såsom socken är äldre och att sålunda stora delar av södra Spånga ingått i Bromma. [ ] Namnet Bromsten tyder på detta. Troligen kan det tolkas som Brommabornas fornborg.”

---

Flysta under 1500/1600-talet

Efter 1354 är det tyst om Flysta i 200 år, förutom tidigare nämnde Erich i Flistade från 1492. Jordeboken 1539 säger till slut att stadgebonden hette Erik Larsson och att stadgehemmanet om 16 öresland brukades gemensamt med det i Sundby.

Flysta dyker sedan upp i ”Prestegårhdzenz Inwentarium” den 6 oktober 1564. Här nämns bland andra Gode Mannen Nils i Flystadh.

Första kartan 1636

I Spånga sockens historia skriver man:

”Flystas gamla ägofigur är ganska säregen – smal och utsträckt med långsidorna vända mot norr och söder. Det vattendrag, som givit Beckomberga dess namn, har betytt mycket för Flystabönderna. Namntolkningen gungfly, sumpmark förefaller plausibel. Stora områden i Flysta var utan tvivel mycket vattensjuka.

Det är bäcken som har givit upphov till den egendomliga ägofiguren. Flysta har vuxit fram längs det rinnande vattnet, vars stränder utan tvivel varit ytterst eftersträvansvärda som betesmarker för boskapen. Själva ån rann dock under nya tiden, att döma av 1636 års karta, endast till en liten del genom Flystas egna marker, nämligen på västsidan av Bällsta. Här hade Flystabönderna tillgång till ängsmark utmed stränderna.”

På den äldsta kartan från 1636 är en gårdsbyggnad markerad. Huset torde ha stått på samma plats som senare skulle upptagas av Flysta by, dvs. ca 100 meter sydost om Flystaberget. (SSH)

På kartan gränsar Flysta mot ”Nälstadz, Sunby, Beckenbärgz och Bällestadz ägor”.

Övriga linjer markerar diken. De leder vattnet ut mot den bäck från Nälsta som sedan i SO kommer att utgöra gränsen mot Bällsta i Bromma.

Tyvärr syns inga stigar, men av senare kartor framgår det att man tog sig till Spånga utefter den gärdesgård som går snett uppåt höger. Man kan fortfarande se den sträckningen i Flystabergets syd-sluttning!

Text på kartan:

---

På 1640-talet var Flysta tilldelat kaptenen och kompanichefen vid Upplands regemente. Han lyfte dock bara ”ränta” på avkastningen av den gård som bönderna brukade. Det var den tidens skatt. Den gick direkt till krigsmakten.

Låt oss nu följa folket i Flysta under 100 år.

Göran i Flystadh

Med de sockenstämmoprotokoll som Spånga Hembygdsförening tolkat åt oss får vi en god möjlighet att följa dem som bor på gården i Flysta, från 1601 och framåt. Anno 1604 ”höltz Sochnestämma uti Spånga klockarstuffun then 14 octobris”. En Jöran i Flystadh tillsattes då som en av två ”kyrkiowärnar” i Spånga kyrka. Han var son till den Nils i Flystadh som omnämndes redan 1564.

Göran, som alltså ibland stavas Jöran, har även drängar. Året efter undrar man nämligen över de 2 daler ”som en dräng vid namn Erich Jöransson, som tjänat Flystad, gav i testamente”. Redan nu är bokstaven ”h” borta i gårdsnamnet! 30 år senare, 1635, hade man det tydligen gott ställt på gården – eller också kunde man inte leverera tiondet av skörden in natura. Jöran har ”givit till kyrkan ett stop spanskt vin”, likaså året därpå. 

När Jöran Nilsson dör 1644 får kyrkan 4 daler ”till Guds namns ära och kyrkan till uppbyggelse” och 1646 stryks ”S. (salig) Jöran Nilssons” namn från kyrkbänk 7.  Enligt detta års ”benkiorekning” var man nu tydligen så många i Flystad att man hade platser i både bänk 7 och 20. Kvinnfolket var placerade i bänk 8 och 18, på andra sidan mittgången, förstås.

Görans släkt

Redan i 1638 års inventarium hade en son till Göran dykt upp: ”Per i Flysta haver bekommit för läder till klocktampen 1 daler”. 1645 talas det om ”Per Göranssons dräng i Flysta”. Nu är även bokstaven ”d” borta i namnet. 

Snart dyker den fjärde generation upp i protokollen: Sven Persson i Flysta, som 1664 säljer en klocksträng till kyrkan. Men Per hade ännu en son! 1666 står ”Erich Persson i Flysta” som kyrkvärd, åtminstone till 1673. Mot slutet av seklet inträffar tydligen något och ingen från Flysta undertecknar kyrkans inventarium per 1696.

Påsken 1701 tar Erichs söner nattvarden i Spånga kyrka: Per Ersson tillsammans med hustrun Karin, och Ingemund Ersson med hustrun Anna, dottern Mary och gossen Erich. Ersson är ju en vanlig kortform men han skrivs också som Erichson. Ingemund från Flysta är nu kyrkvärd – tillsammans med Johan Ersson i Bromsteen. Är det måhända en broder som äktat dottern i grannbyn?

Ingemund Ersson från Flysta förekommer sista gången år 1704. Därefter skrivs inget mer om vare sig kyrkvärdar eller Flysta. Vi får nöja oss med att ha kunnat följa fem generationer i 1600-talets lilla Flysta-värld.

---

Flysta under 1700/1800-talet

”Under 17- och 1800-talen bytte gården ägare ett flertal gånger.” skriver FlystaExpressen(!) 1924. ”Från 1700-talets början räknades Flysta enligt jordeböckerna som augmentshemman till sjunde rusthållet i livregementet till häst. Flysta utrustade också en båtsman.” (SSH) Augmentränta kunde tas ut från närliggande hemman om en rusthållares stamhemman inte räckte till för att täcka de för rusthållet beräknade kostnaderna.

Bortsett från storskiftet och laga skiftet finns det inte mycket nedtecknat om Flysta från denna period. Pesten 1710-11 tog 110 personers liv i Spånga socken och drabbade förstås även vår by. Mantalslängden 1711 upptar för Flysta bara Ingemund Ersson, 2 pers, och Johan Eriks änka, 2 pers, (svärdottern, eller kanske svägerskan från Bromsten?).

Åttio år senare hade gården vuxit till en hel liten by med fyra jordägare, Jan Mattsson, Hans Ersson, Anders Andersson och Jan Ersson, allt enligt:

SE ÄVEN: Protokollet den 22 april 1794

1794, storskifte å inäga

Nu var det alltså dags att rationalisera genom att lägga samman alla små jordplättar till större enheter. Det gick ganska bra. På kartorna ser man hur vägen från Spånga kyrka kommer ner mot Flysta och fortsätter åt sydväst mot Stockholm (över Beckomberga!).

Åt öster går Jökelvägen runt berget mot Sundby, likaså Byvägen som dock slutar vid betesmarkerna i SO.

Någon gång vid denna tid uppfördes också det parhus som vår familj köpte (!) och sedan rev 1972 (troligen under bokstaven ”B”).

1832, laga skifte

Efter det att storskifte också ”å ängamark och tomter” genomförts 1815, följde laga skiftet år 1832. Nu ser man tomterna tydligt (stämmer dock inte helt med de nuvarande.)

Gärdena i söder är fortfarande ett enda stort gungfly, med bra betesmarker efter stränderna – för Beckomberga by. Stora Flysta hade sina åmarker vid Lilla Flysta i dalgången österut mot Bällsta.

Översikt 1850

På kartan syns bl.a:
Stora Flysta gård, Sundby gård, Nälsta gård, Värsta gård (vid Svandammen), Runor i berg/hällristningen i Sundby, Grydby (Gribby), Bromstens gård, Rissne gård, Nälsta vret, Båtsmanstorp (Båtsman Nähls väg), Skvalta vid åövergången, Skogslöparvägen, Täbylundsvägen, Spångavägen, Byvägen, Spångaån, Ån från Jakobsberg och Nälstaån.

(Lenas kommentar 2023: Pappa Åke hade gjort en mycket fiffig karta i HTML med mouseover-texter, någon gång runt 2010, som jag av tidsskäl valt att inte återskapa. Jag har skrivit det i kursiv text här ovanför istället. )

År 1900 börjar Flysta köpas upp av de båda markexploatörerna Ernst Aug. Lindahl, Erik Wall och Karl Ivan Gustafsson. En ny era börjar.

Utsnittet av kartorna, från Lantmäteriets arkiv, ligger här inte helt i nord/syd.

FORTSÄTT till nästa sida

---

Se fler sidor om Flysta:

• Introduktion
• Förhistorisk tid i Södra Spånga
• Flysta från medeltid till 1800-tal
• Protokoll från Storskiftet 1794
• Flysta kv Gården på 1900-talet
• Minnen från 1900-talets Flysta